Gör lärandet mer relevant med Design Thinking

150 150 Lotta Sundell

Den digitala transformation som nu pågår påverkar alla områden, så även lärandet. Det är inget nytt. Det produceras allt mer digitala utbildningslösningar och organisationers kurskataloger fylls på med e-learning, filmer, poddar och webinar. Men det är tyvärr alltför ofta som lärandelösningarna inte används i den utsträckning organisationen så hett önskar och det är svårt för arbetsgivaren att få genomslagskraft i digitala metoder om utbildningarna inte görs obligatoriska.

Min erfarenhet är att medarbetare inte upplever att de hittar relevant utbildning internt. Och de upplever inte att det finns något som passar deras utbildningsbehov. Men det saknas ju inte utbildningsutbud så vad är egentligen problemet? För det är ju inte så att medarbetarna inte är digitala. De flesta använder sociala medier, beställer varor på nätet och gör bankärenden i sin smarta telefon.

Jag får ofta känslan av att det är ett stort glapp mellan det som erbjuds centralt och det organisationen verkligen behöver. Många utbildningsavdelningar utvecklar fortfarande organisationens lärande utifrån väl inarbetade vattenfallsmodeller där man ifrån centralt håll definierar både problem och lösning. Det är naturligtvis svårt att veta och framför allt ta hänsyn till vad enskilda individer behöver och vill ha men frågar man inte får man inget svar.

Design Thinking är ett modebegrepp på samma sätt som agilt eller innovation och många känner till att Apple, Google, Booking.com och Netflix arbetar utifrån den modellen. När jag började arbeta med Design Thinking för några år sedan slogs jag av hur kraftfullt det är när man på allvar sätter sig in i målgruppens situation och ställer direkta frågor. Men jag har fortfarande bara kommit i kontakt med ett fåtal organisationer som verkligen arbetar på det sättet.

I den här artikeln vill jag bringa lite klarhet i vad Design Thinking egentligen är och övergripande beskriva hur metoden kan användas.

Design Thinking utvecklades som managementkoncept i USA under tidigt 2000-tal, men det var framför allt med David Kelley, grundare av Silicon Valley-företaget IDEO ett av världens ledande innovation- och designföretag, som metoden fick spridning runt om i världen. Klicka här för att höra David Kellys egen beskrivning av metoden.

Den kan användas på all typ av utveckling från produkter, lösningar och tjänster och är ett sätt att arbeta med innovation och komplexa problem med användaren i fokus. Det handlar om att skapa engagerade lösningar för användarna. Som på riktigt löser ett problem för användaren. Går man till IDEO:s hemsida kan man läsa att Design Thinking är en process för kreativ problemlösning som integrerar människors behov, teknikens möjligheter och som är ekonomiskt försvarbar.”

“Design thinking is a human-centered approach to innovation that draws from the designer’s toolkit to integrate the needs of people, the possibilities of technology, and the requirements for business success.”
— Tim Brown, CEO of IDEO

Det är i denna skärningspunkt innovationen uppstår.

Min uppfattning är att organisationer i regel är ganska bra på att bygga lösningar som är ekonomiskt försvarbara och tekniskt möjliga. Det är just den tredje cirkeln med mänskliga behov som alltför ofta glöms bort. För att adressera det behöver organisationen ställa sig frågan ”Vad är det egentliga problemet?” Om man verkligen vill ha genomslagskraft i sina lösningar måste man bygga något som individen vill ha. Först då kommer personen frivilligt ta sig tid att genomföra utbildningen.

Fördelen med Design Thinking är att den är flexibel, användarfokuserad, snabb och träffsäker. Lösningarna kommer snabbt ut till användarna eftersom arbetssättet styr mot brainstorming och prototyping. Styrkan ligger i att snabbt komma fram till en lösning som sedan får testas och utvärderas. Det är en iterativ process där arbetsgruppen tillsammans gör insikter och tar sig vidare. Och det handlar mycket om involvering, att det inte blir ett vi och ett ni utan att arbetsgruppen som designar utbildningslösningen tillsammans med målgruppen har ett gemensamt mål och samarbetar för att ta sig dit. För att verkligen kunna lösa rätt problem handlar det om att förstå både problemet och målgruppen. Genom att jobba med Design Thinking är det möjligt att gå djupare ner i problembilden och förstå målgruppen på ett bättre sätt.

“Start asking the right questions”

— Tim Brown, CEO of IDEO

I Design Thinking är målgruppen involverad kontinuerligt under hela utvecklingen. Det kan handla om att ställa frågor löpande under projektets gång, att låta dem testa utbildningslösningar som du tagit fram, eller att ge feedback på koncept. Det handlar om att snabbt komma ut med en eller flera lösningar som är ”good enough” och sedan låta målgruppen utvärdera. Den snabba feedbacken ger dig värdefull input till den fortsatta utvecklingen.

Man brukar prata om att man skapar ”Personas” som är en slags arketyp av målgruppen. Genom att ständigt ha dessa för ögonen säkerställer du att du tar fram en lösning som verkligen kommer uppskattas och användas av målgruppen.

Det finns lika många definitioner som varianter av metoden och en googling på Design Thinking visar modeller med allt från cirklar, kuber, streck och den så kallade ”Dubble diamond”. Egentligen spelar det ingen roll vilken modell du väljer, det är processen i sig som är viktig. I korthet kan man säga att metoden består av följande fem steg.  

  1. Förstå (Empathize) – Inledningsvis handlar det om att utforska och samla på sig insikter. Både om problemformuleringen, målgruppen, intressenter och organisationens mål och det projektet verkligen vill åstadkomma. Här är empati ett nyckelord för att verkligen förstå människans behov.
  2. Definiera behov (Define)Därefter summera man sina insikter och definierar problemet i en tydlig problemdefinition.
  3. Idé-generera (Ideate) – Sedan följer en idégenereringsfas där man ska försöka hitta flera sätt att lösa problemet. Detta görs lämpligen som en brainstorming och får mer effekt om man blandar grupper av olika discipliner. Där ska man tänka fritt och högt. Det är inte här som begränsningarna ska sättas.
  4. Prototypa (Prototype)- Och sedan följer en fas av experimenterande där det handlar om att välja ut den eller de lösningar man tror mest på dvs de som löser problemet på bästa sätt. Det är här du värderar idéerna och undersöker hur pass realistiska de verkligen är. Ta därefter fram en prototyp för att utvärdera lösningen. Prototyper kan byggas på alla möjliga sätt, av lego, papper eller direkt i något kursutvecklingsverktyg.
  5. Testa (Test) – Slutligen, i test-fasen ska idén/erna testas på målgrupp och intressenterna. Utvärdera, ställ frågor och betrakta beteenden. Här ska du dra rationella slutsatser och kritiskt värdera om idén faktiskt löser ett verkligt behov och problem, om den är realiserbar i teknisk mening och om den kan överleva ur ett ekonomiskt perspektiv.

Men hur kommer man igång? En del är naturligtvis insikt och kompetens men för mig handlar det mycket om att våga. Att tänka att det inte gör något om första lösningen inte är perfekt. Och att verkligen på allvar sätta målgruppen i fokus och inte tro att man kan allt själv. Lyssna gärna på den här podden från Harvard Business Review för att höra hur man som organisation ska tänka för att komma igång med att experimentera.

“It takes humility to say: I don’t know” – Stefan Thomke, professor at Harvard Business School.

Jag har själv mycket positiva erfarenheter av att jobba med Design Thinking, både för att ta fram utbildningsprogram och designa om lärportaler. I mätningar har vi efteråt kunnat konstatera en hög grad av användande, att lösningarna har varit engagerande och lättanvända samt att målgruppen känt sig direkt tilltalad. Om fler organisationer jobbade på detta sätt skulle kanske en större andel av de digitala utbildningarna användas och effekten av lärandet i organisationen skulle på sikt öka.

Jobbar du så här eller vill komma igång? Har du tankar om Design Thinking? Tveka inte att lämna en kommentar eller höra av dig i så fall.

Skriven av

Lotta Sundell

Min drivkraft är att få lärandet att bli en del av kulturen för att möjliggöra snabbare förändringar för framtiden.

Alla inlägg av Lotta Sundell