Är eLearning 2.0 bara en ny teknologihajp? Eller, finns det förändringar i vårt sätt att lära oss som lett fram till verktyg som Wikis, Bloggar och RSS? I den här, något långa, artikeln får du vet mer om vad eLearning 2.0 innebär. Vi diskuterar också konsekvenserna för hur vi utformar våra kompetenslösningar. Vår åsikt är att eLearning 2.0 förflyttar tyngdpunkten från att skapa långa kurser till att utveckla och stötta det informella lärandet.
Rent tekniskt handlar eLearning 2.0 om tillämpningen av Web 2.0 för lärande, d.v.s. Bloggar, Wikis, Sociala nätverk, RSS, Podcast, m.m. Utöver det brukar man säga att eLearning 2.0 innebär:
- Att initiativet för lärandet helt ligger på elevens sida.
- Att eleven själv är med och skapar innehållet.
- Att innehållet ofta skapas tillsammans med andra.
- Att internet används som lagringsplats för kunskap (snarare än våre eget minne)
Som ett eget begrepp var det bloggaren Steven Downes som 2005 först myntade begreppet.
Med eLearning 2.0 hart vi tagit ytterligare ett steg bort från synen att det är experterna som styr VAD och HUR vi skall lära (expert=ämnesexpert, lärare, pedagog, designer, manusförfattare etc.). Initiativet till lärande ligger helt på vår sida och motiveras av våra intressen, vad jobbet kräver etc.
Det är också ett stort steg i att adressera det informella lärandet, vilket enligt många undersökningar står för 80- 90% av den kunskap vi använder i arbetet. Bakom den ökande andelen informellt lärande ligger trender som:
- Den allt större kunskapsmängd vi behöver hantera.
- Den allt kortare livslängden på kunskap.
- Allt mer stöd inbyggt i datorerna för att stötta vanliga arbetsuppgifter.
- Allt mer kunskap lagrat och lätt tillgängligt via datornätverk.
Speciellt de två senare punkterna påverkar hur vi lär. Att traggla minnesramsor som förr i tiden eller lära mängder med fakta blir onödigt, eftersom den istället finns tillgänglig när den behövs via våra fingertoppar.
Detsamma gäller "hur- man-gör" kunskap, d.v.s. färdigheter. Allt mer styrs ju numera av skärmar och av programvara som oftast stöttar oss i utförandet av våra arbetsuppgifter. Utvecklingen inom områden som användbarhet och prestationstöd (Performance Support Systems) har gjort mycket för att minska behovet av utbildning.
En egen reflektion är att jag under hösten lärt mig Vista och Office 2007, direkt i arbetet, utan någon utbildning, något jag tror många gjort. Man brukar kalla den här trenden workflow learning, d.v.s att allt mer lärande sker under utförande av själva arbetsuppgiften. Det skall jämföras med synen att vi skall lära allt långt innan vi utför arbetsuppgiften. Hälften av er kanske minns värnplikten, där meningen var att vi med hjälp av överinlärning skulle minnas hur man utförde sina uppgifter om det skulle behövas i framtiden. I verkligheten hade i varje fall jag nästan glömt allt vid repövningen några år senare.
I en nyligen publicerad artikel här på bloggen diskuterar vi framväxten av en ny inriktiktning inom pedagogiken, Konnektivismen, som svarar mot de nya kraven på lärandet. Där förklarar vi mer om det förändrade lärandet i den "digitala eran".
De verktyg som räknas som eLearning 2.0 är:
- Verktyg för att tillsammans publicera information och kunskap enklare: Bloggar, Wiki's och mediadelning typ Youtube.
- Verktyg för att göra information mer tillgänglig som taggning med metadata, RSS och PodCasts.
(Ett tips! Du som redan känner de här verktygen kan hoppa vidare till slutet av artikeln där du kan läsa mer om utvecklingen från eLearning 1.0 till 2.0 samt konsekvenserna för det informella lärandet och verksamheten.)
Bloggar
En blog har funktioner som gör det enkelt att publicera inlägg med text, media och länkar. De flesta bloggar är som dagböcker där en person dokumenterar sina åsikter. Det är också vanligt att experter inom ett område publicerar sig via en blog, t.ex. som Tony Carrer (en av de just nu mest besökta inom eLearning).
En blog har också inbyggda funktioner för att enkelt lämna kommentarer, skicka mail till författaren, kategorisera inläggen och för att prenumerera på uppdateringar (RSS).
För lärande är det främst ett verktyg för att att få tillgång till och kommunicera med experten.
Två av de vanligaste verktygen är Blogger och Wordpress.
Wiki's
Om en blog fortfarande innebär begränsat delatagande hos eleven, som egentligen bara kan läsa och kommentera det som står, så innebär Wiki'n att alla (med tillstånd) kan delta i författandet och kunskapsutvecklingen.
Wikin ger möjlighet för alla deltagare att redigera och tillsammans bygga upp en text (med media och länkar) inom ett område. Det kan också finnas funktioner där flera personer skall godkänna en ändring innan den publiceras fullt ut.
Wikis är vanliga inom kunskapsintenvisva områden som t.ex. utvecklingsavdelningar där man dokumenterar det som kommer fram inom arbetet. Det är också vanligt att använda inom projekt- och temaarbeten.
En Wiki är också en uppslagsbok. På kort tid har Wikipedia blivit den mest använda "skolboken". Vill du skapa en Wiki finns det färdiga tjänster som t.ex. EditMe eller OpenSource som MediaWiki. Det ingår också en Wiki-funktion i Windows Sharepoint Services 3 som många redan har på sina servrar.

Syndikering
RSS (Really Simple Syndication) är egentligen ett sätt att abonnera på information. Det kan handla om websidor, bloggar, Wikis, Sharepointlistor eller annat. Problemet med internet är ju att trots att det finns en massa nyttig kunskap, så försvinner den i mängden och i vår stressade vardag blir det inte alltid av att vi hinner leta efter den.
Med en RSS-läsare abonnerar vi på kunskapen så att den kan presenteras för oss på enkelt sätt, t.ex. varje gång vi öppnar vår internetläsare eller som meddelanden i Outlook. Det gör det lättare att se när ny kunskap finns att läsa.
Det finns mängder av läsare, men frågan är om det är lönt att lägga energi på att installera en läsare, när det redan finns i Outlook och Google.

Att lägga in prenumeration på ett par viktiga bloggar eller nyhetssidor på iGoogle är ett effektivt sätt att höja sitt lärande inom sin profession.

Ett alternativ för att öka synligheten av de utbildningar företaget erbjuder. Låt eleven prenumerera på uppdateringar inom ett område. På det sättet kan man "pusha" ut viktiga utbildningar direkt i elevens mailbox.
Sociala bokmärken
Ett problem med att söka på webben är den stora mängden träffar och att hitta det man verkligen behöver. Bokmärken hjälper till att kategorisera de sidor vi hittat, men bokmärken är vanligtvis låsta till en dator. Nu finns dock ett antal nya verktyg som del.icio.us och Google Bookmarks som tillåter att dina bokmärken ligger på en websida och alltså är tillgängliga från överallt.
Du har nu också möjligheten att lägga till metadata för länkarna, vilket skapar bättre möjligheter att organisera och hitta dina länkar Slutligen kan du publicera dina metadata och länkar och på det sättet nyttja hur andra har sökt och hitta liknande sidor till den du sökt.
Delning av media
Både Wikis och program som del.icio.us handlar om att dela med sig och tillsammans bygga upp kunskap inom ett område. På samma sätt finns det ett antal sajter som delar media.
Youtube är kanske den mest kända sajten. Här delar du med dig av dina videos och hittar miljontals videoklipp inom allt. Det finns mängder av videos inom lärande, se nedan sökningen på "Learning guitar", över 3.000 träffar.

Youtube har också verktyg för metadata, betygsättning, kommentarer och "liknande klipp" vilket underlättar när du skall hitta rätt video.
På samma sätt finns Flickr för att dela bilder och SlideShare för att dela presentationer. En sökning på "learning" gav 13.000 träffar. Presentationerna har många gånger inspelat ljud och fungerar då som korta lektioner.
Sociala nätverk
Verktyg för sociala nätverk är kanske mest kända via MySpace och Facebook. Här finns verktygen för att bygga nätverk och kommunicera med ditt nätverk, oftast av privat karaktär. Motsvarigheten i affärsvärden heter LinkedIn. Den bygger på pincipen "jag har en vän som känner en kille som..." Genom att bara koppla ihop mig med 8 personer i mitt eget nätverk fick jag 27.000 namn som jag kan be att bli introducerad för. Även om huvudsyften med den här är att hitta kunder, leverantörer och kompetenser att rekrytera så finins det också funktioner för att hantera frågor till nätverket.
PodCasting
Med Podcasting menas två saker, dels att man använder en mobil enhet, vilket inte måste vara iPod som namnet antyder, utan alla enheter som kan hantera ett RSS-flöde, vilket är den andra delen i Podcast. Tanken är att du prenumerar på ett RSS flöde som vanligen är ljudfiler, men också kan vara video, bild, pdf etc. Du behöver då en RSS-läsare i din mobila enhet. För iPoden används iTunes, två andra vanliga läsare är Juice och Doppler.
Podcasting innebär att lärandet blir än mer tillgängligt. Du kan nu lära dig under en resa eller när du sitter hemma i soffan.
Många företag använder Podcast i sitt lärande, t.ex. för säljare. Det finns också Universitet som ger ut mängder med kurser. T.ex. "Stanford on iTunes U".

Från eLearning 1.0 till eLearning 2.0
eLearning var i sin start mycket en förflyttning av klassrummet/läroboken till datorn. Stora kursmoduler, ofta på flera timmar. En färdig väg genom materialet som inte gick att avvika från. Ofta en grundidé att eleven behövde motiveras med hjälp av roliga bilder, konstruerade interaktioner och spel m.m. Platsen för lärandet var inte sällan en speciellt avdelad datorsal, gärna i kombination med en lärare som stöttade.
Kurserna var oftast väldigt omfattande. "Det är bra för att skapa bakgrundsförståelse för eleven", tyckte kursskaparna utan att fundera allt för mycket vad det var eleverna egentligen behöver när de skulle lösa sina arbetsuppgifter.
Mellantingen har vi levt med ett tag. Lärobjekten, de mindre modulerna på 15-20 minuter, ofta utvecklade runt ett separat lärmål, t.ex. en arbetsuppgift som skall utföras. Kurserna har också i samband med LMS/SCORM blivit betydligt mer öppna och kan bestå av en mix av lärobjekt och andra aktiviteter som te.x. en webkonferens.
Synen på utveckling har förändrats med ett ökat fokus på kortare utvecklingstider och mindre moduler skapade direkt av ämnesexperten. Rapid eLearning som vi skriver mycket om här på vår blog. Vi talar också om "just-in-time learning". Plasten för lärande är arbetsplatsen snarare än datasalen. Lärmodulerna tar vi när det finns luckor och vanligen inför en viktigare uppgift.
För en del av våra kunder är det inte så viktigt att lärmodulerna ligger i ett separat LMS och att lärandet övervakas med tester, speciellt när det gäller att lära sig t.ex. rutiner och programvara. Lärmodulerna ligger i stället direkt på supportsidan eller i intranätet. Det som är typiskt för de här lärmodulerna är avsaknaden av den klassiska lektionstrukturen, vars komponenter är till för att skapa motivation, hantera arbetsminnet och underlätta tillämpning i verkligheten.
När motivationen kommer av att eleven just är i färd med att utföra uppgiften och innehållet är så litet så att det är lätt att smälta, då försvinner också behovet av ett ordentligt lektionsformat.
eLearning 2.0 är en fortsättning på den här trenden. Skapandet av lärmaterialet är ytterligare förskjutet från läraren till experten till eleverna själva. Modulerna är nere i minutrar och görs under genomförande av arbetet
Så här kan man beskriva utvecklingen från eLearning 1.0 till eLearning 2.0. (Fritt översatt från Tony Karrer)
|
E-Learning 1.0 |
E-Learning 1.3 |
E-Learning 2.0 |
| Huvudsakliga komponenter |
Kurser, LMS, författarverktyg |
Lärobjekt/guider, LCMS, verktyg för Rapid eLearning |
Wikis, sociala nätverk och bokmärken, bloggar, syndikering (RSS) |
| Vem har inititativet? |
Pedagogen, manusförfattaren |
Eleven |
Användaren |
| Författare |
Manusförfattare |
Ämnesexpert |
Användare |
| Tid för att lära en modul |
60+ minuter |
15 minuter |
1 minut |
| När? |
Långt före arbetet, i fall att... |
Mellan/inför arbetsuppgifterna |
Under utförande av arbetsuppgiften |
| Typisk utvecklingstid för 1h instruktion/lektion |
300 timmar |
50 timmar |
5 timmar |
| Leverans |
Allt på en gång |
I flera sessioner |
När du behöver... |
| Var finns innehållet? |
Speciell lärportal, LMS |
Email, Intranet |
RSS flöde, community, sökning |
eLearning 2.0 och det informella lärandet
Utvecklingen skall inte ses som att eLearning 2.0 ersätter tidigare modeller för lärande. Precis som Radio, Cd och mp3 existerar samtdigt finns det olika behov och situationer som kräver olika modeller för lärande.
Det är fortfarande så att elever som är helt nya till ett ämne har behov av mer pedagogisk stöttning i sitt lärande och kräver mer omfattande kursmoduler för att nå ett avslut som kan tillämpas. Samma krav finns ju också när beslutstider är korta och eleven måste ha sin kunskap i förväg och inte har tid att lära under utförande av uppgiften, t.ex. en stridspilot. Lagkrav, säkerhet eller annan hantering av risker kan kräva att vi får ett kvitto på elevens kunnande innan han kan ingå i verksamheten.
eLearning 1.3 är den typiska vidareutbildningen, en ny produkt släpps, en uppdatering av programvaran, en ny rutin. Eleven har baskunskapen för att m.h.a. en kort modul ta till sig den nya kunskapen.
Slutligen är eLearning 2.0 ett sätt att att stötta och effektivisera vårt informella lärande. Det är en naturlig del av arbetet för den allt mer växande skaran av "kunskapsarbetare": utvecklare, marknadsförare, konsulter, beslutfattare m.m.
Bilden nedan visar hur olika verktyg för eLärande kan användas från att du är helt ny inom en kunskapsdomän tills du är expert. Vägen går via att lära sig grundläggande begrepp, förståelse, förmåga att tillämpa sin kunskap, förmåga att analysera och anpassa kunskapen och slutligen till förmåga att kunna värdera och skapa ny kunskap (d.vs. Bloom).
Det formella och förpackade lärandet passar i början av kunskapsutvecklingen. Med eLearning 2.0 utökas den del av lärandet vi kan stötta, så att även det informella lärandet stöttas.

Konsekvenser för verksamheten
eLearning 2.0 är som synes ovan inte alltid en optimal lösning. Man kan tänka sig yrkesgrupper med höga krav på att följa rutiner och avsaknad av dator i arbetet t.ex. tågförare, vårdpersonal och personal på hamburgerrestauranger.
Samtidigt finns det fler branscher där i princip alla arbetar konstant framför en skärm, kunskapen är kortlivad och kravet på konstant lärande är stort. Jag tänker t.ex. på mångas som arbetar i Kista.
För de här målgrupperna är det ett mycket dyrt sätt att skicka folk till klassrumsutbildningar. Med stora variationer i förkunskaper och yrkesroller är det oftast väldigt liten del av det som förmedlas på kursen som motsvarar det som varje unik elev behöver just i sitt arbete.
Att då i stället satsa på att tillhandahålla och stötta användning av verktyg där användarna tillsammans och styrt av behovet tar fram innehåll är inte bara extremt mycket billigare, utan ger och också betydligt bättre anpassning till verklighetens krav.
Det kan jämföras med välståndet i forna Österopa. Vad hände när initiativet över ekonomin övergick från centralplaneringen till konsumenterna själva?