Go Search
  

Våra bloggare:

Johan Skoglöf

Johan Skoglöf

Johan har arbetat i 20 år med lärande och kompetensstöd i organisationer som Ericsson, SAAB, Toyota, Folksam, Försvaret, Lernia m.fl.

> LearningBlog > Kategorier
Hur mycket LMS behöver du egentligen?

LMS, Learning Management Systems, kan man nu se hos många företag. Det tycker jag är positivt. För mig innebär det att fler företag tar kompetens på allvar och har ambitionen att göra lärandet  både mer tillgängligt och mätbart. I en sådan situation är det ju direkt motsägande att skriva en artikel om att vi inte behöver så mycket LMS. Men det är i varje fall vad den här artikeln går ut på.

Så varför skriva artikeln?? Ja, det har liksom smugit sig över mig. Jag har nu upplevt ett par projekt där företagets LMS trots massivt arbete med införande och administration, för de anställda är en rätt marginell företeelse. Ofta en rätt krånglig sådan. Det jag jag istället ser är att man hämtar kunskapen lite överallt på intranätet, internet eller från sina kollegor.

Frågan blev än mer aktuell när ett par branschkollegor, som varit med och infört LMS, kom med liknande åsikter. En titt på internet och vart branchen är på väg visar en riktning på väg från den centrala katalogen och rapporteringen som ett LMS innebär och mot det som kallas Personal Learning Environments, PLE.

Min favoritbloggare Tony Karrer skriver bl.a. att LMS leverantörerna gräver sin egen grav genom att gapa efter för mycket funktioner och därmed bli för krångliga att använda.

“If you step back and take the perspective of a learner, an LMS is simply one of many content sources and there is no advantage to me as a learner of having to go through and register for the course (except that I won't get bugged about not completing the course). The tracking is not for me as a learner. That's what makes me think that something more along the lines of a PLE will begin to come together to replace it.”

En veteran som Bob Mosher, IBM,  skriver ungefär samma sak:

“Many of the latest LMS and e-learning efforts have driven learners into learning silos, isolating them from their peers. We need to build the collaborative aspect of learning back into these experiences if we’re going to achieve the collective outcomes we want.”

Jag skulle vilja summera problemet I två punkter.

  • Mängden av funktioner gör många LMS svåra att införa, använda och administrera.
  • Lärandet sker egentligen någon annanstans. Ett LMS hanterar bara en bråkdel av det formella lärandet, som i sin tur bara är en bråkdel av det totala lärandet.

De flesta LMS försöker lösa för mycket!

Ett LMS är som vilken IT-applikation som helst. För varje år läggs det till nya funktioner.  De började som kataloger för eKurser med inbyggd rapportering. Funktioner för att underlätta kursadministration har funnits länge, liksom ”content management”. De sista åren har listan på funktioner exploderat med ”performance management”, ”talent management”, ”compensation management”...Nu inför de stora leverantörerna också ”social media”.

Är det verkligen företagets LMS som kommer att hantera alla de här funktionerna?  Hur är det med affärssystemet, HR-systemet, intranätet etc. De flesta organisationer jag hört talas om använder egentligen bara kurskatalogen och rapporteringen, d.v.s. en bråkdel av funktionerna.

”Featurities” – sjuk av för många funktioner.

På mitten av 90-talet var jag med att ta fram ett författarverktyg, ett LCMS. Från början var det reptilsnabbt att jobba i. Programmerardelen av en kurs var som borttrollad... några generationer senare av produkten var fördelarna borta. Vi hade lagt in så många funktioner att det helt enkelt blev för krångligt att arbeta med.

Cathy Sierra jobbar med användbarhet och har myntat begreppet ”featurities”. Med tiden utvecklar system/program för många funktioner, vilket gör dom svåra att använda. Dom utvecklar sjukdomen ”featuritis”.

Vad som kunde vara enkelt blir plötsligt väldigt krångligt. Jag har t.ex. jobbat med ett företag som lagt enorma resurser på sitt LMS och där det är en omfattande byråkrati att lägga upp en ny kurs, där eleven måste ha tålamodet att gå igenom ett antal nya svårtydda fönster innan kursen äntligen öppnas. Allt för att kursen sedan skall rapportera att jag tagit kursen och vad min poäng var.

”Disruptive Technology” – substituten tar över...

Problemet är att efterfrågan och behovet av funktioner inte ökar i samma takt som LMS-leverantörerna lägger in nya. Med teorin om ”Disruptive technology” menas  att vid något tillfälle kommer mycket enklare lösningar att nå samma nivå som marknadsbehovet och tar över. Se t.ex. hur enkla Wikis tar över rollen från komplicerade CMS.

Bilden nedan från Scott Bradley visar hur en produkt efter ett tag har långt mer funktioner än vad användaren egentligen behöver. Det som då händer är att ett subsitut med mycket färre funktioner, men andra fördelar  tar över. Det som i bilden kallas VLE (Virtual Learning Environments) är det vi kallar LMS och med PLE menas Personal Learning Environments, d.v.s Wikis, Blogs, Rss m.m. Komponenterna i Learning 2.0.

Redan alla Open Source (Gratis!) LMS,  som tidigare ansågs för enkla för att kunna fungera i en företagsmiljö, tar nu över. Moodle är nu världens mest använda LMS för små och medelstora företag.  På Learntech har vi kallat den här typen av LMS för projekt-LMS, något man har innan man bestämt sig för ett ”stort” LMS. Våra kunder, som har det enkla Dokeos, har dock hängt kvar. Det visar sig att funktionerna räcker och blir över för det behov man egentligen har...kurskatalog, anmälan, planering av kurser, rapportering...och vad värre är: De stora företag jag känner till, som lagt miljontals kronor på sitt LMS använder inte fler funktioner, även om det teoretisk skulle kunna det.

Problemet är att ett LMS löser ett marginellt problem!

Det andra stora  problemet är att det formella lärandet bara är 10%-20% av det totala lärandet.  Alla utbildningsavdelningens satsningar och alla investeringar inriktas på att lösa delar av detta lärande. Allt det andra, att lära av kollegor, söka på intranet/internet, eller direkt i arbetet stöttas inte alls.

Som du kan läsa i vår artikel om eLearning 2.0 går trenden mot ännu mer informellt lärande. Så varför satsa på något som blir mer och mer marginellt? Vilken användarnytta ger egentligen ett LMS som inte ett välstrukturerat intranät med funtioner för kunskapsdelning kan ge?

I takt med allt bättre intranet med web 2.0 möjligheter börjar det ”normala” sättet att lära sig vara ”just-in-time”.  Vi behöver inte lära så mycket ”just-in-case” längre. Om jag tänker på mig själv så är det så. Jag lär mig nya saker eller programvaror i takt med att jag behöver det i arbetet.

Men rapporteringen då?

Något som gör ett LMS unikt och som inte finns i våra intranät eller web 2.0 lösningar är rapporteringen. För, det är väl viktigt att följa elevernas kunskap?

Tja...ärligt? Vad säger det? Majoriteten av eKurser med efterföljande tester ser ut ungefär så här: En längre stund av faktapresentation och direkt efter, ett antal frågor som testar om vi lyckats memorera denna fakta.  Mycket sällan är testerna på en nivå som testar hur vi kan tillämpa det vi lärt oss i arbetet.

Hur viktigt är egentligen ett sånt test?  En studie från American Research instritute visar att vi glömt bort 70% av en kurs inom 48 timmar. Professor Beckerhof visar i sina studier att bara 20% av eleverna  ens försöker använda det man lärt sig i arbetet.

För min egen del kan jag direkt säga att det i 100% av fallen är den stundande arbetsuppgiften eller problemet jag har framför mig som styr hur väl jag behöver lära mig något. Inte ett kunskapstest sammansatt av någon som dessutom troligen inte känner till vilken nivå jag behöver ligga på.

Det är klart att det finns jobb och kunskaper som verkligen kräver certifiering, t.ex. på grund av säkerhet, kvalitet eller annat. Jag ifrågasätter inte heller det pedagogiska värdet av frågor och övningar för lärandet. Däremot ifrågasätter jag behovet av rapportering av dessa tester, speciellt för många av våra så kallade kunskapsarbetare med diffusa roller och krav.

Så vad finns då istället?

Efter att ha sågat nyttan av ett LMS på det här sättet måste jag väl ändå komma med ett alternativ. Det första skulle vara att tänka en gång till på era behov. Behöver allt lösas i ett LMS? Finns det andra, kanske redan existerande system som löser behovet? Vad är överhuvudtaget värdet av att lösa behovet? Kanske behöver ni ett LMS, men det är inte så troligt att ni behöver alla de funktioner ett ”stort” LMS erbjuder. Sen tycker jag också att ni skall titta på de andra 90 procenten  av lärandet. Det informella.

Hur kan du stötta era anställda att lära direkt i arbetet? Samla alla interna och externa lärresurser som behövs för ett visst jobb eller uppgift. Det behöver inte vara kurser. Det kan t.ex. vara en instruktionsfilm på YouTube eller en kort instruktion gjord i t.ex Captivate eller nåt annat verktyg. Det kan ocks vara att ni ger direktlänkar till nyttiga avsnitt i manualen. Lägg till diskussionsforum, wikis eller låt de anställda själv ladda upp filmer eller korta instruktionssekvenser. Självklart finns det formella lärandet med. Se till att skapa direktlänkar till utvalda kurser eller lärmoduler i ert LMS för det aktuella jobbet/uppgiften.

Learning Portals

I eLearningbranschen börjar man allt mer tala om Learning Portals.  Skillnaden mellan ett LMS och en Learning Portal är att ett LMS har ett ”kursfokus”,  att administrera och tillgängligöra de kursen en viss anställd skall ta medan en ”Learning Portal” har sitt fokus i att stötta en viss grupp att utföra sina arbetsuppgifter så bra som möjligt. (ni fattar nyansen...?)

Flera av de kunder vi jobbar med har den senaste tiden tagit fram ”lärportaler” på det här sättet. Ett av de enklaste sätten är att använda Microsoft SharePoint som har alla komponenter som behövs, t.o.m ett ”mini-LMS” (SharePoint Learning Kit) som kan användas i de fall du behöver följa upp elevens resultat via SCORM.

Går man ännu längre och tänker web 2.0 /elearning 2.0 där det framför allt är eleven själv som styr sitt lärande, så är vår uppgift att förse eleven med kraftfulla verktyg,  sökmotorer, rating, RSS, Wikis m.m. En sådan miljö brukar man kalla Personal Learning Environments,  PLE.  

Vi kommer under våren att prata mer om PLE och Learning Portals och framför allt hur man kan implementera en sådan lärportal  i vanliga Intranät som SharePoint.

Nu har jag varit lite provocerande i den här artikeln. Kanske vill du kommentera det jag sagt.

Håller du med? Har du en annan åsikt? Vi har fortfarande inte löst inloggningsförfarandet helt ännu, men gör så här:

  • Klicka på ”sign in” högst upp på sidan.
  • Logga in med blogger och lösenord blogger01.
  • Klicka på ”comments” under artikeln och skiv din kommentar.

Glöm inte att lägga till ditt eget namn eftersom alla som skriver använder samma konto.

Hur användbara är Open Source LMS?

Det är inte ovanligt att organisationer som satsar på eLärande börjar sina ansträngningar med att upphandla ett LMS. Det brukar bli något som drar mycket resurser, energi och framför allt pengar. Följden blir att man efter första året har ett LMS, men bara enstaka kurser.

Ett av de stora problemen med att initialt fokusera på ett LMS är att om man inte är van vid eLärande eller har strukturerade processer för sin utbildning och kompetenshantering, då chansar man i princip bara på kraven.

Problemen börjar då man efter en tids användning ber sin leverantör om anpassningar. Det brukar inte gå lätt och smärtfitt! Företaget Bersin Associates drar i sin "Learning Management Systems 2006"  slutsatsen:

"Det största problemet kunder upplever idag är svårigheterna att anpassa systemen efter den egna verksamheten. En del företag går så långt att dom istället anpassar sin verksamhet för att det skall funka med sitt LMS."

En annan intressant sak som framgår ur rapporten är att trots alla nya funktioner som Content Management, Talent Managemt och Competence Management, så används dom flesta LMS för att start företagets (enstaka) eKurser och för att spara och rapportera elevernas resultat på dom här kurserna.

Vår erfarenhet är att det är bättre att åtminstone inledningsvis fokusera sina resurser på att skapa utbildningar och förändringsprojekt än att upphandla ett komplicerat IT-system, vilket ett LMS kan vara. Det behov man har av kursadministration och rapportering kan lösas med ett Open Source LMS.

Augustinumret av Training Magazine beskiver hur det nu kommer allt fler gratis Open Source LMS med allt större spridning. De här systemen har ofta haft Universitet och andra icke-kommersiella organisationer som målgrupp. Det gör att de oftast är väldigt starka när det gäller verktyg för eleven och för att stötta själva lärande, men mindre starka på rapportering och integration med t.ex. HR-system.

För inledande projekt räcker det här alldeles utmärkt. Det är lätta att komma igång med, lätta att anpassa och klarar grundläggande rapportering. I artikeln beskrivs hur allt fler företag nu använder Open Source som ett fullvärdigt alternativ till kommersiella LMS. Man behöver då själv vidareutveckla de funktioner som saknas, främst rapportering, organisationsstrukturer och integration.

Det kan låta som en riskfylld väg, men skall jämföras med de kostnader man har för ett kommersiellt LMS med årliga licenskostnader för underhåll. Något vi märkt är också att supporten inte behöver bli sämre. I stället för att vända sig till en leverantör, som i de svenska fallen oftast bara har ett par man för support, finns det hundratals programmerare som via communities kan hjälpa till.

Moodle

Moodle är med 20.000 användarorganisationer och 9 miljoner elever det mest spridda verktyget. Det har ursprungligen utvecklats mot universitet och skolor. Som Open Source är Moodle mycket flexibelt med ett stort antal moduler som kan läggas till, t.ex. Wiki, Workshop, Forum, Certifiering. Det är också anpassningsbart med 65 olika språkversioner och 30 nedladdningsbara teman (som sedan kan anpassas).

Moodle passar för högre studier med inlämningsuppgifter, gruppdiskussioner, bloggar etc, men har även traditionell tilldelning av eKurser med rapportering via SCORM (2004 är i dagsläget beta).

Ett mycket intressant tillägg är en sk. webpart som tillåter integration i Microsoft Sharepoint. Det gör att företagets intranät kan ha LMS funktionalitet inbyggd.

Läs mer om Moodle.

Dokeos och andra Open Source

Ett Open Source vi själva använt i projekt är Dokeos. Det är inte lika spritt som Moodle, men har ett lättanvänt användargränssnitt och riktigt bra rapportering. En enkel författardel med import av PowerPoint och eget testverktyg gör tillsammans med det Flashbaserade verktyg för webkonferens att man får en komplett lösning.

Funktioner i Dokeos Open Source LMS

Andra störra OpenSource LMS är Sakai som används av Stockholms Universitet, Tyska ILIAS och Canadensiska ATutor, som är ett LCMS.

Vill du läsa mer finns det en rapport om OpenSource LMS hos Brandon-Hall.

Microsoft SharePoint Learning Kit

I samband med relaesen av det nya Office SharePoint 2007 passade Microsoft på att släppa en s.k. webpart med grundläggande LMS funktioner. För er som känner till SharePoint, så vet ni att man bygger upp sina SharePoint-sajter med olika moduler, s.k. webarts, t.ex. dokumentbibliotek, listor, ärendehantering, diskussionsforum, bildbibliotek etc. En ny sådan modul är SLK eller SharePoint Learning Kit. Den är gratis och kan SCORM 2004 fullt ut, d.v.s även sekvensiering. Den kan alltså laddas ner och installeras på din existerande SharePoint 2007 sajt.

Väl installerad innebär det att du som lärare kan ladda upp kurser som SCORM Content Packages, tilldela kursen till en eller fler medlemmar på ditt intranet, bestämma när kursen skall vara tillgänglig, poäng för godkänt etc.

SharePoint Learning Kit

En elev som loggar in ser vilka kurser som är aktuella och kan direkt starta och navigera kursen, som i vilket LMS som helst. När eleven är klar med kursen sparas information om reslutat och fortskridande och visas både för eleven och läraren. Enklare rapporter kan tas ut och läraren kan också betygsätta "offline" aktiviteter.

Det här är grundläggande LMS-funktioner och tanken är att SLK skall vävas in i företagets övriga processer på intranätet. Med SharePoints funktion för workflow anpassar företaget själv sina boknings- och publiceringsrutiner. Kursinnehållet sparas med de funktioner som redan finns för Content Management i SharePoint. För att ta fram anpasade rapporter används SQL Server Reporting Services. Microsoft räknar också att det skall komma en tredjepartsmarknad med mallar och påbyggnadsmoduler till SLK.

En fördel med att använda SLK är att lärande inte blir en separat aktivitet utan en del av det prestations- och informationsstöd som redan finns på företagets intranät.

Articulate Online

I början på februari släppte Articulate sitt LMS med SCORM 2004, elevhantering med grupper och inbjudan samt dussinet lättanvända rapporter. Kostnad: 1.500-3.500 kr/månad beroende på antal användare! Begränsning: Lektionerna måste publiceras från Articulate.

Processen är mycket enkel:

En författare publicerar direkt från PowerPoint till Articulate Online, förpackning till SCORM, inloggning och uppladdning sker på ett ögonblick.

Författaren väljer om alla, en grupp eller vissa elever skall få tillgång till kursen. Det finns ingen elevsida i Articulate online, utan elever bjuds in med mail eller genom att man exporterar ut en knapplänk till sitt intranät.

Rapporterna är många och bland de enklaste jag sett. Här går det snabbt och de resulterande rapporterna är mycket översiktliga. De går också att exportera i csv, pdf eller xml.

Articulate OnLine

För er som har Articulate är detta en lösning som innebär att ni kommer igång direkt, utan installationer eller andra anpassningar.

Är du intresserad av att vet mer eller att se hur ett Open Source LMS fungerar? Gå på vårt frukostseminarium den 11 oktober. Läs mer...

Hur lång tid tar det att implementera ett LMS?

En nyligen publicerad studie av tidningen Learning and Technology Innovations tillsammans med konsultföretaget Bersin Associates presenterar resultatet av närmare 6.000 enkätsvar från företag och myndigheter i USA. Slutsatserna är bl.a.:

  • De flesta stora företag (66%) har nu ett LMS på plats.
  • Så mycket som 30 % väljer att utveckla ett eget LMS.
  • Implementeringstiderna är långa, räkna med 6-12 månader. Den genomsnittliga kostnaden för implementationen (hårdvara, licenser, tjänster) hamnade på 3-4 mkr.
  • Det finns ingen entydig marknadsledare, marknaden är fragmenterad med den största produkten har en marknadsandel på 8 %.
  • Många av de större företagen har idag flera driftsatta system och en hel del egenutvecklade system. Trenden är att man går mot standardprodukter och ett enda övergripande system.
  • Den vanligaste drivkraften bakom ett LMS var att bättre kunna rapportera utbildningsresultat och synliggöra behovet av utbildning i organisationen.
Lessons Learned – Hur välja och implementera LMS

En sak som vi (LearnTech) noterat, vid diskussioner med företag om val av LMS/ LCMS, är att många saknar ett strukturerat tillvägagångssätt för att välja leverantör. Det blir då lätt att köpa in sig i en begränsad lösning som inte fullt ut kan nyttjas för de behov man har. Därför ha vi dokumenterat ett antal viktiga steg för att välja och upphandla LMS/LCMS. Syftet är att hjälpa företag att undvika de vanligaste fall-groparna. Att ta sig den tid som krävs vid val av leverantör kommer att spara dig mycket tid, ansträngning och frustration senare under projektet. Processen är indelad 11 tydliga steg:

  1. Identifiera användarfall (inklusive marknadsorientering och realiserbarhetsanalys).

  2. Identifiera möjliga lösningar.

  3. Genomföra lönsamhetsbedömning.

  4. Modellera verksamhetslösning.

  5. Analysera förutsättningar.

  6. Identifiera funktioner.

  7. Kravformulering.

  8. Utarbeta förfrågan.

  9. Utarbeta urvalskriterier.

  10. Välja LMS.

  11. Kontrakt.

LCMS - Nyckeln för framgång vid produktion av stora mängder innehåll

Om du vill skapa ditt eget e-learning innehåll och inte alltid vara beroende av konsulter så kan ett LCMS vara lösningen för dig. Ett LCMS (Learning Content Management System) är ett kraftfullt verktyg för att skapa, lagra, söka, återanvända, hantera och  leverera digitalt utbildningsinnehåll. Brandon-Hall har nyligen släppt sin senaste rapport om marknaden för LCMS. De säger att den vanligaste önskelistan från företag som investerar i LCMS är:

  1. Ett verktyg som stödjer snabb kursutveckling och kan hanteras av nybörjare.

  2. Stöd för både e-learning och utskrivet material.

  3. Standardiserat e-learning innehåll.

  4. Stöd för användning/konvertering av befintligt material (i Word och PowerPoint format).

  5. Integrerat med ett specifikt LMS eller en helhetslösning som både inkluderar LMS och LCMS.

  6. Stöd för Knowledge Management.

  7. Stöd för geografiskt spridda utvecklingsteam.

  8. Dynamiska förtester och adaptivt lärande.

I studien utvärderas mer än 70 leverantörer av LCMS.